Jag har varit så dålig på att skriva om vad som händer Sibell och Ida och bara lagt upp bilder.
Jag får skylla på att jag haft så mycket att göra men ska verkligen försöka bli bättre.
Tyvärr måste jag åka till jobbet nu så hinner inte idag heller :/.

Nu är det bevisat att Sibell har accepterat sin lilla vän :)

Den här lilla katten är verkligen en riktig sällskapskatt, så fort man börjar klappa henne börjar hon spinna så gulligt.
Hon vill vara där vi är och tycker inte alls om att vara själv.
På natten har hon velat sova i sängen vid huvudet. Hon älskar att leka och leker i timmar om hon får bestämma.

Nu kan man se att Sibell börjar vänja sig lite vid att ha en annan katt i hennes revir.
Vi har varit tvugna att ha de i olika rum på natten när vi ska sova o när vi inte varit hemma.
Sån tur va har vi varit hemma så pass mycket att de bara fått vara själv i olika rum i högst en timme.
Det känns så dumt att lämna den lilla kissen som bara är 3 månader gammal helt själv (utan något sällskap alls) alldeles för länge!
Sibell fräser fortfarande men inte alls lika mycket som i början och de har tillochmed nosat på varandra ett antal gånger så det känns som att det inte kommer ta så lång tid innan de blir sams :).


Angående namn till den nya lilla katten så har vi inte riktigt bestämt oss än. Hennes uppfödare hade gett henne namnet Ida och medans vi funderar på vad hon ska heta så får det bli det.
Om vi inte kommer på något annat som passar henne får det nog bli det. Hon ser faktiskt ut som en liten Ida.. :)

Stackars liten.. hon var så orolig när hon satt i buren på väg hem.
Vi lät de först vara i olika rum

Sen blev det i samma rum. Det gick bra men Sibell var lite små fräsig av sig

Det kändes mer som att Sibell var den som var rädd.
Hon smög längst väggarna medans den lilla nykomlingen gick runt nyfiket och spann. :)